Wednesday, February 27, 2008

Läsförsök i Sverige

Har läst "I trygghetsnarkomanernas land" och blev irriterad, men läste klart. Jag blir alltid irriterad på folk som inte kan skriva korrekt svenska, och även om felen var få, så fanns de där. Nåja. Kände jag igen mig? Inte mycket, fast jag har cykelhjälm.
Tyckte jag att det stämde? Tja, men något saknades också, en distans till ämnet, en vidare jämförelse, det var som om en av dessa trygghetsnarkomaner själv tog till orda och egentligen tyckte att allt var bra utom att han inte fick röka på krogen längre.
För vem köper egentligen all idiotisk barnsäkerhetscrap som lanseras?
Jag känner ingen.

Så har jag läst en halv sida i "Bitterfittan": Kommer inte läsa klart. Har sällan haft så långtråkigt - redan på en halv sida. Och så ogillar jag den vulgarisering av språket som författaren ägnar sig åt. Jag är inte emot svordomar och ord som fitta i sig, men sida upp och sida ned. Ja, då tappar jag fullkomligt intresset.

Och så gick jag över till tidskriften Arkitektur. Där kan man läsa följande:

Den kränkande bostadsarkitekturen
Dagens bostadsarkitektur uppträder infantilt oansvarigt och kränker dem som bor i dem...

Jag vet inte, det är som att ha hamnat i en sorts Lustiga huset. Vad man än gör så måste man gå klart banan. Hur knäpp den än är. Man kommer inte ur det.
Nu återgår jag till att läsa franska romaner igen.
See you!

5 comments:

Anonymous said...

;-) Jag gillar inte att gråta så jag skrattar!

Inre exil said...

Ha ha Karin, välkommen till Svea Rike - du verkar ha ramlat rakt in i förmaket men hela härligheten rinnande över dig. Jag skrattar av samma skäl som Bengt, men kom ihåg att det inte är något hånskratt. Jag tror du trivs bäst i de franska romanerna, även när du är på skidsemester i tötider! På återhörande, Thomas

Anonymous said...

...och medan du ledsnar på svenska romaner håller jag på att tröttna på Sarrautes "Hörde du". Det är inte dumt, men det är samma scen som upprepas/beskrivs hela tiden och efter 70-80 sidor börjar det bli lite enformigt.

Bodil Z said...

"Dagens bostadsarkitektur uppträder infantilt oansvarigt och kränker dem som bor i dem..."

Undrar vad det sista "dem" syftar på. Vem bor i vem? När ska vi komma hem? (Klockan fem.)

Ja, vad sägs om vår kranka svenska blekhet?

Karin S said...

Hej allihop,
Ja, alltså, det STOD så. Fast kanske skrev jag fel på det sista "demet". Det skulle nog vara den. Vet inte om det gör saken så mycket bättre?!

Så småningom, om man läser insändaren färdigt så framgår det att författaren tycker att det är kränkande att nya bostäder bara innehåller mer och mer förvaring för mer och mer prylar.
En sann (blivande) kulturkofta har med andra ord talat. Han kommer att få det jobbigt med Skanska och gänget. Däremot får man väl säga att han lagt sig till med ett språkbruk helt up to date.
(Djisus!)

Håkan,
Ja, jag började ju på hennes barndom och jag är inte klar än. Väldigt mycket ord för att säga väldigt lite, eller något väldigt begränsat i alla fall. Möjligen väl täckt, inom området sas.

I övrigt är det väl krankt, kränkt och blekt för hela slanten. Men rätt kul.