Ny ort

Kära vänner,
Sviterna av senaste Sverige-besöket sitter i, och jag har, lite trevande sådär, tänkt försöka mig på ett bloggande också om svenska fenomen, eller svensk läsning, antar jag. Mest av tidningar, bloggar och nät, men kanske också några böcker slinker med. Resultatet har jag preliminärt döpt till Blott Sverige, kanske borde det vara Blogg Sverige, som om jag vore snuvig, men tja. Jag kom inte på något bättre. Citatet (Almqvist?) har jag främst snott från Jelena, som visserligen inte använder det just här, men annars så...

Men jag tänker att jag kanske är kluven i två helt enkelt (minst) och det skulle då få sin naturliga avbild i det dubbla bloggandet.
Och så slipper jag den här etiketten, Undantag, och det ska bli skönt.
Ordning och reda, det är min melodi.
Hej så länge.

Kommentar av dagsläget

Dear friends,

Uppdaterar (21 feb) här med en artikel ur DN som jag tror är svaret på såna här problem. Föräldrarna måste engagera sig i sina barns skolarbete. Hur mycket? Ja, det beror på de enskilda barnen, men de allra flesta högstadiebarn är ännu inte självgående.

Eftersom flera av er gjort mig uppmärksam på den artikelserie som nu pågår i DN om den svenska lärarutbildningen, här och här, och eftersom även jag läst artiklarna så gör jag alltså det här undantaget.
Vad ska man tro?
Visst sätter artiklaran fingret på en tendens som vi sett länge, framför allt i svenska media, men säger de så mycket mer? Handlar det om enstaka fall (ja, det verkar det ju göra) eller är det så här överallt där lärare utbildas? Och har alla framtida lärare helt mist förståndet och hoppat i galen tunna?
Värst är väl den där skolledningen på lärarhögskolan, vad jag kan se.
De eventuella elever som vinner sina processer kommer ju ändå inte hålla i många dagar i klassrummen.

Jag tror alltså att media ger en jäkligt skev bild av skolan och utbildningsväsendet, men jag tror också att något måste göras åt saken. Låt Björklund försöka.

Dessutom, folk som är rättshaverister och inte egentligen klarar något normalt jobb måste ju också ta vägen nånstans. Har någon tänkt på det? Att de är samhällsekonomiskt olönsamma ska gudarna veta, men vi kommer inte bli av med alla som är just det utan att ta till väldigt drastiska metoder.

Bernur har en intressant reaktion på artikeln, och mammann skriver realistiskt om än något idealistiskt om skolan. Jag menar, om man har läst hennes inlägg tänker man att det måste finnnas något mellan 2,75 och 8, som också fungerar.
Annars tycker jag att det ylas väldigela i bloggosfären (kolla knuff.se) om samma sak.