Les feux d'automne II

Jag lovar att inte tjata mer om det här sen, men i Les feux d'automne av Irène Némirovsky, så finns, från författarens sida en sorts kärlek till dessa "småborgare".
Huvudpersonen i boken är i början en ung pojke, Bernard, han går ut i första världkriget frivilligt då det bryter ut, då är han själv arton år.
Han överlever och kommer tillbaka och är då i grunden förändrad. Denna förändring får framför allt hans hustru, Thérèse känna av. De gifter sig med varandra då hon förlorat sin första man, en ung läkare som hon hann vara gift med i ett par månader innan han stupade. Thérèse och Bernard känner också varandra från barndomen, just från de där familjemiddagarna om söndagarna i den lilla matsalen.
Nå. Bernard är förändrad såtillvida att han, likt en hel generation, lever för stunden, för nuets njutningar och för pengar, kvinnor och lyx. Ett vanligt tema hos Némirovsky, och ett vanligt tema under mellankrigstiden.
Han ger sig in i vådliga affärer och vid andra världskrigets utbrott är han bankrutt, men han går ut i det tillsammans med sin son som vid det laget blivit arton år.
Sonen är inte förtjust i sin pappa som inte levt tillsammans med honom och mamman, och han föraktar pappans värderingar, tar till sitt hjärta istället mammans första äkta man, den vars son han tycker att han borde ha varit.
Sonen stupar och Bernard hamnar i hemska samvetskval eftersom han själv varit inblandad i de affärer av risiga flygplansdelar som möjligen blir orsaken till den olycka som tar livet av sonen.
Nå, efter allt detta förändras Bernard igen, han ser kvaliteterna i sin (småborgerliga) hustru, och efter en tids fångenskap i Tyskland återvänder han hem till sin familj.
Och där, mitt i kriget, slutar boken.
Man får inte veta hur det går sen, för Némirovsky själv dör ju kort därefter.

Märkligt nog är detta alltså en ganska hoppfull bok, trots intrikata förhållanden mellan familjemedlemmar och ödesnycker i största allmänhet.
Som den stora vinnaren framstår småborgerligheten (något överdrivet kanske, men ändå) och förloraren - ja, alla de som skor sig på andras olycka, som tänker kortsiktigt och egoistiskt.
En bok med sens moral, alltså.

Nu gör jag paus med Némirovsky-läsandet ett tag. Återkommer med annat.
Hej!