I La preuve, andra delen i sviten om tvillingarna får vi följa den tvilling som är kvar i ett östland. Han får nu ett namn, Lucas, han lever i väntan på den bror som flydde över gränsen i slutet av första delen, Claus.
Hans liv är konstigt, något mindre våldsamt än i ettan, men inte utan en hel del bisarra inslag. Han tar sig an ett barn och dess mor, men egentligen är det barnet han vill åt. Mamman försvinner så småningom till storstan och pojken, som är krympling blir kvar. Pojken längtar efter sin mamma trots Lucas alla omsorger och det hela slutar sorgligt. Barnet hänger sig bredvid de skelett efter Lucas mamma och lillasyster som hänger bakom ett draperi i ett av rummen. Ja. Ni hör, det hela är inte helt realistiskt här.
Lucas är i stort sett otröstlig. Sover på graven etc.
Det andra temat i boken är skrivandet i sig, mer tydligt här än i den första delen. En biperson, vän till Claus, säljer sitt hus och flyttar till sin syster för att äntligen kunna skriva den roman han alltid drömt om att skriva.
Väl där går systern honom på nerverna, i själva verket kan han inte skriva, han har det som förevändning för att supa och röka. Systern blir besviken, de hamnar i gräl och han stryper sin syster. Skriver sen ned hela förloppet och vi får läsa det eftersom Lucas skriver ned det i skrivhäftet, som han verkar fortsätta med på egen hand.
I slutet av boken kommer brodern tillbaka, då är å andra sidan Lucas borta. Men folk tror att Claus är Lucas så att säga.
Lucas å sin sida är borta därför att man hittat liket efter en kvinna nedgrävt vid floden där Lucas bodde i början.
Och man fattar att det är han som mördat kvinnan för att komma åt barnet.
Allra sist visar det sig att den person Lucas eller om det är Claus säger sig vara, nämligen barnbarn till den gamla kvinna som hade huset vid floden, inte finns.
Claus har inga som helst papper på att han vuxit upp i staden. Han har aldrig gått i skolan, finns inte registerad någonstans.
Enligt myndigheterna finns han inte.
Så slutar andra delen och man undrar ju då hur det ska gå liksom.
Nu håller jag på att läsa tredje.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment