För den som är intresserad av "den europeiska problematiken" eller vad man nu i brist på bättre ska kalla det hela, har Bodil, i vanliga fall Under pausträdet, eller på Salongen skrivit en fantastiskt essä (DN). Läs den!
Min första tanke efter läsningen av Bodils text var att Europa både är just det hon skriver om, etnisk rensning och utraderande av platser och språk, samtidigt som det på andra ställen i Europa finns människor som har kvar rötter på platser, ända ned i medeltiden eller kanske djupare.
Hur som helst, i min läsning av Némimrovsky kommer det nog så småningom ytterligare en text om Vargar och Hundar på just ovan nämda Salongen.
Och så har jag börjat läsa Makïne, den andra ryssen som skriver på franska, och som även han skriver om platser och språk som inte längre finns. Eller för resten, jag tar i.
Men den bok jag nu läser heter Reqviem pour l'est, Rekviem över öst, och den börjar med att Stalin dör och tar sig sedan fram till vår tid.
Men jag är inte klar, så jag återkommer till den.
Bernur har också läst Ensamhetens vin, en bra läsning. Han frågar sig i slutet om det finns fler som hon, fler bortglömda juvelskrin på havets botten liksom? Jag vet inte. Men jag tror det.
Ja, det var nog allt, eftersom jag inte har någon länklista.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
4 comments:
"Requiem" menar du väl? Vi konservativa kulturknuttar blir sura när man handskas ovarligt med den nedärvda ordskatten.
Jag vet fasen inte hur jag ska svara på det här. Du har säkert rätt vad gäller stavning.
Men det är något gulligt med själva anmärkningen.
(Nästan) ordlös? Du? Got you!
Jo, men jag kanske kommer igen...
Post a Comment