Saturday, November 15, 2008

Marknadsföring

Det mesta jag hittar på nätet om Ennemis publics är texter om förhandsspekulationerna och marknadsföringen. Om man recenserar så handlar två tredjedelar om det och en tredjedel om själva texten, som här i Nouvel Obs.
Och här har vi en artikel som sammanfattar händelseförloppet. Tydligen gjorde förlaget Flammarion en sorts kupp. I juni sammankallade de 300 bokhandlare och förklarare att den 8 oktober släpper de en bok i mellan 100.000 och 150.000 ex, men de säger inte vilka som skrivit den.
Nähä.
Sen börjar spekulationerna och på något sätt knyts Houllebecqs namn rätt snart till boken men man vet inte vem som är den andre skribenten. Här gissas det friskt på alla möjliga, dock inte på BHL som han kallas. Lite knäppt för det finns även BHV som är ett varuhus ungefär som Åhléns...

Vad man nu ska säga om allt det. Skillnaderna mot svenska förhållanden är ju rätt stora, det finns liksom inga snubbar som de här två i den svenska offentligheten, närmast tycker jag fortfarande att Björn Ranelid kommer. Han är mer känd än sina böcker och därmed finns en likhet. Liksom att han ofta är hånad och anses löjlig. Men om vi då ponerar att Ranelid skrev en brevväxling med någon annan känd och rimligt hatad svensk... Göra Persson? Carl Bildt? Filosoferna lyser ju med sin frånvaro... Nej, det går inte riktigt?
Det är bara att smälta. Här skiljer sig de båda länderna åt.

Och hela den här biten är ju egentligen inte det viktigaste, å andra sidan, utan den hade jag väl aldrig hört talas om boken. Det funkade alltså.
Nu ska jag läsa en bit i den.

5 comments:

Bodil Z said...

Hej Karin,
jag kanske - inte alls "kanske" - kommer lite vid sidan om här, men jag minns väldigt tydligt hur jag läste "Barbari med mänskligt ansikte" av Bernard-Henri Lévy under min tid i Greifswald, DDR. Den blev ett slags försvar mot kommunistpropagandan som omslöt mig. En annan bok som hade ungefär "samma plats i mitt bibliotek" på den tiden var "Kokkepiken og menneskeeteren" (att jag läste den i norsk översättning har en naturlig förklaring) av André Glucksmann. Båda var lika förbjudna och lika nödvändiga i den där världen.

Karin S said...

Bodil,
Jag måste väl erkänna att jag inte läst något av någon av dem tidigare. Men att BHL tar sig avsevärt vartefter man läser: Han må vara kokett, men han har också något att säga.
Så - jag tror dig!

Thomas Nydahl said...

Karin
det är fint att följa dina texter här. Båda dessa män har jag fascinerats länge av. Lévy må vara "kokett" men han är banne mig en av de få som konsekvent och med stor passion tagit ställning där andra har tigit. Etniska massmord och andra övergrepp har han inte tvekat att skildra med det engagemang som krävs. Och Houellebecq ska vi bara inte tala om: jag har de böcker som översatts till svenska och danska, samt en fantastisk "reseskildring" på engelska, de är alla böcker som rensar bort tunna illusioner om vår egen kulturkrets. Det ska bli mycket spännande att se vad du tänker när du läst ut boken. För en så bedrövlig stackare som undertecknad, som inte kan läsa franska, blir det att lita på ditt omdöme (och hoppas att någon småförläggare i Sverige så småningom ger ut en översättning):

Karin S said...
This comment has been removed by the author.
Karin S said...

Thomas,
Jag ska göra vad jag kan. Inser att det är en brist att jag inte läst mer av dem, å andra sidan, något ska ju vara det första man läser?
Är också glad att både du och Bodil dementerar den där schablonbilden som jag uppenbarligen hade av BHL för han han har något att säga. Verkligen.
Och H tycker jag är skitbra.
BHL skriver långt och länge om hur liksom oförstörd han förblir trots att han VET att folk ordnar "idiottevekväll" då hans film går och själva filmen är den inbjudna idioten. Han har alltid haft jädrigt bra självförtroende helt enkelt, aldrig har han känt att han ens kunde vara i närheten av de mobbades skara, för honom var det självklart att ta den mobbade pojken under sina vingars skydd därmed var inte han heller mobbad. Likaså har han aldrig uppfattat det faktum att han är av judisk börd som något som gör honom till ett offer. (Förmodligen har det åtminstone delvis att göra med att han kommer från Algeriet, judarna söder om medelhavet som sen återvände till Frankrike och Europa efter kriget hade inte alls samma erfarenheter som de europeiska judarna, de från gettot. Det skriver inte BHL här men så är det om jag förstått det hela rätt.) Tvärtom gör det honom också ännu starkare.

Och H svarar (och jag försöker översätta):
Ja, jag tror er. Ert brev gav mig först en smärre chock, men jag har bestämt mig för att tro er - och det ställer mig i en något bättre dager för ett lika starkt ego som ert öppnar för mig ett mysterium, för att inte säga en anomali.

Och man håller med honom. Ja, den där jäkla BHL är så styv i korken och även jag tror honom och man begriper att det RETAR många.
Men H är på pricken där.

Men du, om inte annat tror jag att den översätts till engelska, jag kan inte föreställa mig något annat.

Återkommer!